Om den avlidne är gift upphör äktenskapet vid dödsfall och en bodelning ska genomföras. Bortsett från eventuellt äktenskapsförord innebär det grovt förenklat att nettogiftorättsgodset blir uppdelat i två delar. Nettogiftorättsgodset är de tillgångar som återstår efter skuldavräkning. Den efterlevande maken får i bodelningen sin del av nettogiftorättsgodset med äganderätt. Den avlidne makens del brukar vanligtvis också tillfalla den efterlevande maken, men då med fri förfoganderätt.
Gemensamma barn eller särkullbarn
Har makarna endast gemensamma barn ”sitter den efterlevande maken kvar i orubbat bo”. De gemensamma barnens arvsrätt blir med andra ord uppskjuten och de får ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider.
Har den avlidne maken särkullbarn, dvs barn med någon annan än den efterlevande maken, har de rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarns rätt till arv går före den efterlevande makens arvsrätt. I denna situation är det viktigt att skydda den efterlevande maken genom att upprätta ett testamente. På Juridiska Dokument finns ett testamente för direkt nedladdning som är speciellt utformat för att skydda den efterlevande maken.
Prisbasbeloppsregeln
Den efterlevande maken har dock alltid ett minimiskydd i och med den så kallade prisbasbeloppsregeln. Denna regel skyddar efterlevande make från att bli ställd på bar backe om den avlidne testamenterat bort sin egendom eller om särkullbarn gör anspråk på sin laglott och boet är litet. Den efterlevande maken har i sådana fall rätt att få nettogiftorättsgods till ett värde av fyra prisbasbelopp innan den resterande kvarlåtenskapen blir fördelad mellan arvingarna. Prisbasbeloppsregeln går före särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Prisbasbeloppet för år 2023 är 52 500 kronor
