Arvslott och laglott
Det kan vara knepigt att förstå skillnaden mellan begreppen arvslott och laglott. Här ska vi reda ut begreppen.
Arvslott
Den del av kvarlåtenskapen som dina bröstarvingar har rätt till enligt lag kallas för arvslott. Bröstarvingar är dina barn, barnbarn, barnbarnsbarns osv. Om du exempelvis har tre barn ska din kvarlåtenskap således delas upp i tre arvslotter. Har du inga barn ska din kvarlåtenskap fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand har då din mamma och pappa rätt till varsin arvslott, det vill säga hälften var. Är någon av dina föräldrar avlidna går dennes arvslott vidare till dina syskon osv.
Här kan du läsa mer om den legala arvsordningen och de olika arvsklasserna.
Laglott
När du skriver ett testamente till förmån för någon annan än dina bröstarvingar kan de ändå kräva sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Ärvdabalken skyddar alltså bröstarvingar så att de aldrig kan bli arvlösa. Som förälder kan du således fritt testamentera 50% av din kvarlåtenskap till någon annan än dina bröstarvingar. Om du testamenterar bort mer än 50% av din kvarlåtenskap kan dina bröstarvingar alltid begära jämkning av testamentet. I sådana fall får de ut det minsta de har rätt till, det vill säga laglotten. Godkänner de ditt testamente blir det givetvis så som du angett däri.
Det är bara bröstarvingar som har rätt till laglott. Det betyder att om du inte har några bröstarvingar kan du fritt testamentera din kvarlåtenskap. Arvingar i de övriga arvsklasserna ärver bara om det inte finns bröstarvingar, make eller testamente.
