Arvsordning
Arvsordning – Ärvdabalken är den lag som reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas, det vill säga arvsordningen. Denna arvsordning kan helt eller delvis sättas ur spel med hjälp av ett testamente. Lagen delar in arvtagarna i tre klasser:
- Första arvsklassen
- Andra arvsklassen
- Tredje arvsklassen
1. Första arvsklassen
Första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar. Bröstarvingar är den avlidnes barn i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv. Om något av den avlidnes barn är avlidet så ärver i sin tur deras barn arvslotten och delar på den. Varje arvsgren blir tilldelad lika stor arvslott. Styvbarn har ingen legal arvsrätt. För att dessa ska ärva krävs ett förordnande om detta i ett testamente.
2. Andra arvsklassen
Den andra arvsklassens arvingar har bara rätt till arv om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen och om det inte finns ett testamente till någon annans fördel. Då ärver i första hand den avlidnes far och mor hälften var. Om ingen av föräldrarna finns i livet ärver den avlidnes syskon allt. Är något av syskonen avlidet ärver endera det syskonets barn (om det finns syskonbarn) eller så får de syskon som är i livet dela på arvet.
Exempel: Anna avlider och har varken barn, make eller ett testamente där hon angett hur hennes kvarlåtenskap ska fördelas. Annas pappa är avliden, hennes mamma är i livet och hon har dessutom tre syskon. Annas mamma ärver därmed 50% av Annas kvarlåtenskap och hennes tre syskon ska dela lika på pappans 50%.
3. Tredje arvsklassen
Den tredje arvsklassen utgörs av den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn: fastrar, farbröder, mostrar och morbröder till den avlidne. En förutsättning för att någon ur den tredje arvsklassen ska ärva är att det inte finns någon arvinge i den första eller andra arvsklassen. Kusiner är inte arvsberättigade.
Om det inte finns arvingar i någon av de tre arvsklasserna och inte heller något testamente så tillfaller arvet den allmänna arvsfonden.
