Att tänka på när man skriver testamente

Hjälp dina arvingar genom att skriva testamenteOm du vill förändra den legala arvsordningen så måste du skriva ett testamente och förordna om din kvarlåtenskap. Många människor drar sig för att skriva sitt testamente. Dels eftersom det inte är särskilt upplyftande att planera inför sin egen död, men kanske framförallt eftersom det kan innebära en ansenlig kostnad. Jag kan inte nog understryka vikten av att ändå göra detta. Ett testamente hjälper dina nära och kära att fördela din kvarlåtenskap och kan ofta förhindra bittra slitningar mellan dina arvingar.

Frågor & svar

Om inte testamente finns, vad händer då? Vem som ärver regleras i så fall av arvsordningen i ärvdabalken.

Vem ärver?

Arvsordningen delar in arvtagarna i tre olika klasser:

  1. Första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar, dvs dennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Om någon bröstarvinge är avliden ärver bröstarvingens barn istället. Det görs ingen skillnad på biologiska eller adopterade barn. Det gäller speciella regler om den avlidne var gift eller sambo.
  2. Den andra arvsklassens arvingar har bara rätt till arv om det inte finns någon bröstarvinge i första arvsklassen. Om så är fallet ärver i första hand den avlidnes föräldrar hälften var. Är en av föräldrarna avlidna ärver den avlidnes syskon och halvsyskon den del som annars skulle tillfallit den avlidna föräldern. Är båda föräldrarna avlidna ärver den avlidnes syskon och halvsyskon.
  3. Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar samt deras barn dvs fastrar, farbröder, mostrar och morbröder till den avlidne. En förutsättning för rätt till arv i denna arvsklass är att det inte finns några arvingar i den första eller andra arvsklassen.

Besök Juridiska Dokument för information om dina möjligheter att påverka vem som ärver dig!

Det är en fråga vi ofta får från våra kunder. Det snabba svaret är: Nej, man ärver inte skulder.

Ärver man skulder

Vi ska nu förklara lite mer i detalj vad som gäller för skulderna i ett dödsbo. När någon avlider blir dödsboet en juridisk person och alla arvingar blir automatiskt delägare i dödsboet. Det är dödsboet som är betalningsansvarigt för alla skulder inte delägarna (arvingarna). Detta innebär att skulder som inte kan betalas med tillgångar i dödsboet avskrivs.

Vid gemensamma skulder mellan exempelvis makar gäller andra regler. Gemensamma lån är oftast med solidariskt betalningsansvar, vilket innebär att banken kan kräva hela summan av en av makarna om de så önskar. När en av makarna avlider kan banken således kräva dödsboet på hela lånebeloppet. Ett förfarande som kallas regressrätt, medför då att den efterlevande maken blir skyldig dödsboet halva lånebeloppet. Om det saknas täckning i dödsboet kan banken istället kräva den efterlevande maken på hela lånebeloppet. Oftast löses en sådan här situation av att den efterlevande maken övertar lånet i sin helhet.

Har någon av makarna särkullbarn och har köpt bostad kan det dock vara en mycket god idé att skriva ett inbördes testamente. Detta för att skydda den efterlevande maken från att behöva lämna hemmet. Läs mer om detta på Juridiska Dokument!

Hur mycket ärver särkullbarn?

Arvsrätten regleras i ärvdabalken. Enligt ärvdabalken så ärver den första arvsklassen först. Den första arvsklassen utgörs av barn, barnbarn och barnbarnsbarn och så vidare. Dock finns det i samma lag ett undantag som innebär att efterlevande makes arvsrätt går före de gemensamma barnens arvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken kommer att ärva all egendom och barnen får efterarvsrätt. Efterarvsrätten ger i sin tur barnen rätt att få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider.

Det finns ytterligare ett undantag för särkullbarn, det vill säga barn från tidigare förhållanden, som har rätt att få ut hela sitt arv direkt när föräldern avlider. I det fallet går alltså särkullbarnens rätt före den efterlevande makens arvsrätt.

Särkullbarn ärver lika mycket som gemensamma barn, det vill säga sin arvslott. Skillnaden är således att särkullbarn har rätt att erhålla sin arvslott direkt vid förälderns bortgång, medan gemensamma barn får vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan de får ut sitt arv. Finns det ett testamente till den efterlevande makens fördel har särkullbarn rätt till endast sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten.

Exempel: Lisa och Lasse har två gemensamma barn och två särkullbarn vardera. Om vi tänker oss att Lisa går bort först ska först en bodelning mellan hennes dödsbo och Lasse förrättas, eftersom deras äktenskap upphör. Därefter ska Lisas eventuella skulder betalas och den egendom som därefter finns kvar å hennes del kallas för hennes kvarlåtenskap. Lisa har fyra barn, så hennes kvarlåtenskap ska delas upp i fyra arvslotter, 25% per barn. Två av barnen är gemensamma, och eftersom gemensamma barn får ut sitt arv först när båda föräldrarna gått bort innebär det att Lasse ärver deras två arvslotter med fri förfoganderätt. 50% av Lisas kvarlåtenskap tillfaller alltså Lasse direkt. Lisas två särkullbarn har dock rätt att få ut sina arvslotter direkt vid förälderns bortgång, vilket innebär att 50% av Lisas kvarlåtenskap ska tillfalla dem direkt.

Hade Lisa och Lasse velat skydda varandra hade de upprättat ett testamente. Då har särkullbarnen endast rätt att erhålla sin laglott direkt vid förälderns bortgång. Laglotten är hälften av arvslotten, i detta fall 12,5% per särkullbarn. Då hade Lasse ärvt dels de gemensamma barnens arvslotter plus hälften av särkullbarnens arvslotter med fri förfoganderätt, 50% + 25% = 75% av Lisas kvarlåtenskap. I kombination med att det kanske finns försäkringar där Lasse står som förmånstagare är möjligheten för honom att lösa ut särkullbarnen där och då större än om det inte finns ett testamente.

Det är oerhört viktigt att komma ihåg att särkullbarns rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv. Makar med särkullbarn måste således upprätta ett testamente för att ärva varandra. Sambor ärver inte varandra alls såvida de inte skrivit ett testamente. På Juridiska Dokument kan ni ladda alla dokument ni behöver för att säkra ekonomin för den efterlevande maken eller sambon!

Det korta svaret är att laglotten är hälften av arvslotten precis som den är för gemensamma barn. Arvslotten utgörs av hela den lott av förälderns kvarlåtenskap som särkullbarnet har rätt till. Skillnaden arvsrättsligt mellan särkullbarn och gemensamma barn ligger i att särkullbarn har rätt att få ut minst sin laglott direkt vid förälderns bortgång. Gemensamma barn måste vänta tills båda föräldrarna avlidit innan de får ut något arv.

Hur stor är laglotten för särkullbarn?

Exempel 1, makar utan testamente:
Make A har tre särkullbarn och ett gemensamt barn tillsammans med Make B. Make A avlider och dennes kvarlåtenskap ska därmed delas upp i fyra delar. Tre av barnen är särkullbarn och har rätt att få ut hela sin arvslott direkt vid sin förälders bortgång. Särkullbarnen ska alltså ha ¼ var av Make A:s kvarlåtenskap medan Make B bara får förfoga över ¼, det gemensamma barnets andel.

Exempel 2, makar med testamente:
Make A har tre särkullbarn och ett gemensamt barn tillsammans med Make B, det vill säga totalt fyra barn. Make A avlider och hans kvarlåtenskap ska därmed delas upp i fyra delar. De tre särkullbarnen har nu endast rätt till sin laglott, det vill säga halva arvslotten. Resterande del får de i efterarv då Make B avlidit eller på annat sätt, beroende på hur testamentet är upprättat.

Särkullbarns rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv. Makar med särkullbarn måste således upprätta ett testamente för att ärva varandra. Med ett inbördes testamente kan makarna även påverka särkullbarnen till att inte ta ut sin laglott. De kan dels vädja till dem att inte ta ut sin laglott men de kan även ge särkullbarnen ett ekonomiskt incitament till att inte ta ut sin laglott. Läs mer om detta på Juridiska Dokument!

Load More

Att tänka på när man skriver testamente

Testamentet är ett juridiskt bindande dokument som ska undertecknas av två icke jäviga vittnen som är äldre än 15 år och som utan att behöva få veta dess innehåll skall bevittna undertecknandet. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap åt personer som är födda eller avlada vid tidpunkten för testamentets utfärdande.

Testatorn, dvs den som upprättar testamentet, ska vara:

  • myndig eller 18 år om han/hon har varit gift och vill testamentera bort sin egendom
  • en fysisk eller en juridisk person (exempelvis ett aktiebolag, staten, en kommun eller en stiftelse)
  • opåverkad, endera av någon som tvingat testatorn att upprätta testamentet eller genom att ha missbrukat hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning, eller av psykisk störning.